Va kvar på samma plats,
men jag har kämpat och
slitigt. Jag vet att det blir
bättre men det känns inte
hittils. jag fastnar i
tankar och försöker ta mig
loss. När jag tänker på dagen
någonting hände mellan oss.
Men nu vet jag vart du står
och jag behöver dig inte, vi
bröt av våra band och dom
gick av på mitten.
Jag har kastat våra bilder,
jag har saknat och glömt.
Att det var du och jag mot
världen kömpas till
dötts. Du högg mig i
ryggen, va vad det som
hände?
Jag menar du och jag, vi
skulle jämt va bästa
vänner.
Du har förändrats så
mycket. Jag vet knappt
vem du är vart tog den
personen vägen som alltid
fanns där?
Jag tror du vet vem du är,
behöver inte säga
namnet.
Du förlorade min tillit när
du släppte min hand. Och
jag vet mycket väl att jag
en dag kommet att le,
men när jag sitter här och
skriver rinner tårarna ner.
När livet sviker är
det bra att vara två. Men
ena halvan av mig slutade
 förstå att när en vän
försvinner finns det inte
mycket kvar. Och jag
glömmer dig mer för varje
dag.
Men jag blev lämnad här,
som tack för hjälpen. Vi
gick skilda vägar.
Greppade tag i andras
händer.
Jag försökte göra allt men
det var du som gjorde fel.
Löften om att bry sig som
inte längre finns mer.
Var ärlig mot dig själv, är
det såhär det skulle bli?
I så fall trodde jag fel om
hela dig och ditt liv. Du
var en ängel mot mig så
varför hände det här?
Ett misstag som förändra
allt, Hela min värld.
Så klar jag ville vara
vänner. Men du ser att
det inte går. För varje gång
jag ser dig river du
upp gamla sår.
Du har inte sagt förlåt, så
jag kan inte ta emot det.
Och all skit som jag fick
ta. Du är fan inte värd
det. Vill du ha mig vid
din sida får du börja
med en sak. Ge tillbaka
mitt liv, för det var det som
du stal.
Alla minnen stannar
kvar och alla stunder
som vi skratta.
Det var du och jag till
döden, ville aldrig ha
någon annan.